Framtiden...
Under senaste tiden har det dykt upp många funderingar i mitt huvud och dom flesta handlar om framtiden. Vad ska jag göra? Vart ska jag flytta? Hur kommer allt bli? Vilka försvinner och vilka blir kvar? Jag kan inte i nuläget svara på nån av dom... Just nu tror jag att jag vill bli sjuksköterska. Jag vet iallafall att jag vill jobba med människor. Jag vet att jag vill flytta men kan inte bestäma hur mycket jag ska sattsa. Det finns en utbildning och skulle välja att börja den skulle det leda till att jag bytte stad. Då skulle jag vara ungefär 5 timmar ifrån det ställe jag nu kallar hem. Det är väldigt frestande... Vad är det då som håller mej kvar? Jag har det problemet att när jag efter en tid har börjat att lita på folk så har jag väldigt svårt att släppa taget. Jag blir livrädd att jag ska förlora dom som betyder nåt. Det här ställer till en del problem. I det här fallet så är problemet det att det finns en del människor här som jag inte kan flytta ifrån. Ja, jag vet. Dom hade inte tvekat, dom hade flyttat på en gång. Men tanken på att förlora nån bara för att jag flyttar skrämer mej. Visst den här utbildningen är bara i tre år sen efter det kan jag flytta hem igen, men tre år är ändå tre år. Vem vet vad som händer där borta jag kanske blir kvar där resten av mitt liv! Då kommer nästa fråga. Kommer dom som betyder nåt för mej att orka eller kommer dom sakta men säkert att glömma bort mej? Jag är livrädd för att svaret kommer bli det sist nämda. Helt sjuka funderingar men med alla "hjänspöken" så blir det lätt så. Nu låter det säkert som jag är helt sjuk i huvudet men jag hoppas att dom som känner mej vet vad jag syftar på. Aja, nu ska jag återgå till att inte göra nåt men vi hörs! ;-)
om dom du bryr dig om så mycket bryr sig om dig så glömmer dom inte bort dig. så enkelt är det.. även om man är en bit ifrån varandra. har man en speciell vänskap så går den alltid att väckas till liv även om man inte träffas eller pratar varje dag.
<3