Idag trodde jag skulle bli en riktigt tråkig dag men den vissade sig bli ganska så intressant. Idag hade jag nämligen lovat mormor att jag skulle hjälpa henne att städa hennes köksskåp vilket jag också gjorde. Det låter ju inte så kul kanske, men medans jag städar skåpen står mormor och pratar. Berättar historier från när hon var ung, berättar om morfar. Jag tycker alltid det är lika intressant att få höra om det. Även om man får höra en del av sakerna flera gånger.

När vi tillslut var klara så tog vi en fika och pratade lite om min framtid. Det var en lång konversation och jag tänker inte skriva allt här, bara en sak som satte igång lite funderingar i mitt huvud. Mormors pappa brukade tydligen "Du ska vara rädd skulder som döden". Jag vet att det kanske inte är en korrekt svensk mening men det nu är det riktig gamal findlandssvenska vi snackar om här. Det är klart att det inte kan vara kul att leva med en massa skulder, men om man inte har något annat val då? Jag vill ju inget hellre än att flytta hemifrån och då behöver jag pengar. Något lån får jag inte ta för att jag inte har någon fast inkomst och eftersom jag förhoppningsvis ska plugga i höst kan jag inte skaffa ett fast jobb. Ända lösning som är kvar nu är studielån. Studielån=studieskulder. Det är klart att jag är berädd att leva på existensminimum bara jag får bo själv men det blir ju fortfarande redigt mkt pengar på typ 4 år.

Mmh jag har en del att fundera på, kommer nog på nån lösning tillslut.. Ska väl försöka städa lite nu kanske..